Fredagen den 18 oktober 2013.

Orion låter nu gnistrande stjärnor falla över oss och jorden all - här där det verkar rätt hoppingivande med inte totalt okontrollerad kaosekonomi som grusar hyggliga framtidsplaners hopplust. 

 Vad som närmast följer i och runt min dansklänkat gränsöverskridande saga är svårt att sia om: säkert inte Bara Döden-Döden  - à la Astrid Lindgren – är att däri räkna med. Tror jag, som numer är ganska positivt inställd  till att dividera med både bråk och andra mystifikationer.  Bland mina facebook- och bloggnyheter har nu hunnit tilläggas lite om skogrika födorten Unnaryd. Särskilt om och av nuets Alebovärdar, det danska paret Mette och Erik Dich som sedan drygt tjugo år fint driver pensionatet

 I början på 90-talet när jag såg ett vind-för-våg-vidöppnat Alebo på väg att svårt förfalla (och "varnande" eldsvåda hade utbrutit i f d hell-strömska grannhuset) lade jag själv in köpebud på det.  Falkhonan från hallens spiselkrans stod ensam kvar i de länsade husen. Hon hade placerats i annexets trappfönster och såg vemodigt ut över sjö och bygd…
Danskarnas uppdykande j husscenariot  räddade mig från ett skuldsatt ägarprojekt som nog hade blivit svårt för mig att klara med ”hedern” i behåll: min förmåga att göra affärer och driva rörelse har inte direkt uppövats…
När Mette och Erik just hade övertagit stället kom jag förbi och upptäckte glad en lapp som den nye ägaren hade fäst på entrédörren. Jag tydde anteckningsbladets undertecknade namn till Dick – som för mig romantiskt vågat och meningsfullt tecknat ville rimma på Mk. Men ett nu i två decennier uthålligt  Dich-par, för mikomig och andra duare - som mättar och gläds ihop med välkomna gäster, trivs jag mycket bra med. Om än, vanligen,  på visst avstånd...
ETA Hoffmans Murr -
         målande författarkatt
 på 1700-talet.
  
Vid skrivmaskinen: min fb-vän
          Mahmud Mahmudzades sär-
          deles kreativa katt.(okt 2o13).


...hälsar  kes    












    
PS. En hel del av denna text- och bildsida är lite fuskverk - har nämligen kopierats direkt från slutet av memoarernas 
                Ogräs del 2 kapitel 5:  http://kjesstika.blogspot.se
                                                                                

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar