Den 18 augusti 2015
![]() |
| I dröm om önskeroll för kesegofäst utsvävare? Nja - nog ett alltför dubbelbottnat & skumt öde för att jag ska vilja se fram mot det som huvud- val inför nästa liv. |
Längre ner i denna MKT sent omsider förnyade huvudblogg finns det jag tidigare utlovat - ett par inlägg med länkar till uppmärksammade mediein-slag om sommarens begivenhet, från Samfundet Forn Sed Sverigesynvinkel: IASC-lägret i Unnaryd. Följd, som slutkläm, av en morgonbetraktelse i Sveriges Radio utifrån funna och föreställda spår av våra förföräldrars tro, hållen av SFSS-goden Henrik Hallgren.
![]() |
| Söndagskaffe en sommarmorgon på Ryalyckan, för mina föräldrar med svärsonen Tore - hans lillebror Bernts två söner blev några år senare mediefavo- riserade tennisspelare i Björn Borgs fotspår. |
Av omvärlden intresserad ”radiot” (med banktjänsts samt kommunpolitisk erfarenhet) - numer godmodigt vardagsengagerad i hembestyr och konstfullt utförda handarbeten - bor och trivs Ulla livslångt i vår väna födelseby. Med sambokatt och vänner samt mer eller mindre nära släktingar. Likaså sonen Henrik med familj – följd av underbar Nallehund med kattsällskap - i anslående vacker och välordnad villamiljö vid Unneån. Rätt ofta påhälsade av brodern Ulf från Markaryd och systern Lena från Malmö ihop med de sina.
- onekligen adekvat uttryckt för det ständigt pågående förloppet i den föränderliga värld som om- och inramar människans villkor i vår här-nu-befintlighets undansmitande skentilvaro. Till synes… Där Hela den biosfäriskt Levande Jordens tyngdkraftsutsatta varelser ovillkorligen dödsstoppas och därmed tycks bli effektivt hejdade i sökandet efter mål och mening genom vår individuella och även – tidvis - gemensamma minnesströmning.
![]() |
| Med John Bauer drömmer och arbetar vi oss in i en god framtid, med eller utan fantastiska stjärnfall runt huvudkudden. |
I populära medieinslag inför rötmånadstiden har frågan om Meningen Med Livet tagits upp till vardagsmänskligt åsiktsutbyte. Varvid den sedan några år populärpsykologiskt lanserade och folkfriande maningen till att ”vara i nuet” återkommit som ”Sesam-öppna-dig”-kods rekommendabla inställning för svenska sinnens behov av god entré till en rätt friktionsfri välmågas goda medvetanden. Ty grubbelfri bör man visst vara och inte över hövan låta sig störas av omvärldens ekonomiska hot - och ibland destruktiva apokalyps- snart/här-siaranda. I vår nära EU-värld utlösta av den grekiska demokratiutvecklingens samtida maktutövare, jämte våra egna dominanters handhavande av när-som-helst-briserad bolånebubbla. Samt båtflyktingars förutsatt överflödande behov av landvinningar bland oss. Efter de fasansfulla IS-härjningarna i bl a Syrien och Irak som åtföljt den nordafrikanska 2011-revolutionens bakslag. Svårt verkande inte minst genom nyss i-nuet-hoppfullla ungdomar í egyptiska och libyska hamnkvarter.
”På min tid” fick vi lära annat, i skolan - och därutöver även genom släktnedärvd sanningskälla hemmavid jämte radioapparaters och tidningars kunskapsförmedlare. Vi fick klart för oss att det som främst skiljer människoarten från djuren är de senares begränsning i instinktiv HÄR/NU-tillvaros överlevnadschanser. Medan vi sades kunna föreställa oss vår egen död och har lärt oss överblicka livets ofta invecklat ödesdigra men relativt kortvariga fåfänglighet. Detta själstillstånd innebar ibland att upprorsungar vaknade i oss, men oftast en rätt ödmjuk inställning inför ÖDET (om lärarna intog ateistisk hållning) – eller till GUD–världshärskaren samt dennes konungsligt vältaliga men stundom hotande representanter i predikstolar och i maktutövares palats.
Som deltagare i den mänskliga massans numer lätt manipulerade och gemensamt kännande och fattande publikhav, inför gränslös IT-global underhållnings förströelser, uppmuntras förmågan att ”drunkna i här-och-nu-varat”. Naturligtvis. Därvid tycks vi ibland bli droglikt påverkade och då dövas lätt vår egenförmåga till självständigt och kritiskt tänkande Vilket kräver mer än teknisk anknytning till allmänt "godkända” faktaarkiv och minnesbanker. Vi behöver uppöva förmågan till val av och omsorg i individuellt abstrakta minneshus. Allt fler och mer intressanta ju äldre vi blir och får ökad kännedom om vår universella tillhörighet, inte minst i mikrokosmiska sammanhang. Med kännbara reflektionsrum och dynamiska tankevrår att återuppleva meningsfulla anknytningar i.
* * *
Just nu upplever jag Levande Livets världsutsikt från en skärgårdsskön Gålöstuga som jag hyr. Just anländ ställde jag ryggsäck och tungt handburna packningen ifrån mig på verandagolvet vid ytterdörren. Jag fann genast nyckeln, öppnade och steg in kånkandes på bagaget.Packade genast upp det viktigaste: termosen med vatten – för här finns inte rörledning: drickat måste hämtas en bit bort i närmaste tappningskran. Så satt jag där med en termosmugg i hand och vilade en stund. Såg genom fönster och öppen dörr på de mot himlen fridfullt vajande träden i närmaste blickfång. 
Men jag ville andas friare, och längtade efter att sträcka på ömmande ryggs och armars
muskler, så jag gick snart ut på verandan. Vars stolar och bord blänkt prydligt avtorkade och helt tomma när min kontrollerande blick överfor dem vid ankomsten. På dem fanns inte ens minsta vissnande hjärtformelöv av den ännu i enstaka exemplar fällda höstskörden från närmsta björk. Som från ovan redan låtit strö en glesvävd matta av dem på golvet runtom.
![]() |
| John Bauerbesatt? Av hans "Trollsonen som hade solögon"... |
Välkomstskänk, materialiserad ur tomma intet..? Mumlade, faktiskt – som ofta när positivt överraskad av den omgivning jag alltmer lärt mig uppfatta som kommunicerande med mig på andevisa hjärtevägar: Fader & Moder Vår, och kanske Alla Vänner I Himlen - TACK!
Så, i nästa nu, tog jag närmast vördnadsfullt i mina händer denna lilla saksymbol och grundslant för ett mot många orättfärdigt kapitalistiskt system. Fingrande vände och vred jag på den som trodde jag mig kunna utvinna än mer rika nyheter ur den än det som uppenbart genast föll mig i ögonen. Den såg ut att ha använts mycket sällan, varit sparsamt hållen – ganska osliten, fastän präglad 1989 (året då siameskatterna Selamb’s Zip och Lillebror/Balthazar/ Bobo med mig trotsade flera fästinggenerationers anfall och Gålönjöt i stugbo på Orsängen. Intill tall med väldiga rötter ur klippkullen framför den veranda som då var vår: finns på bild i närmast föregående auroraårblogg.)
* * *
Kolumn av Göran Greider i Metro, 11 augusti 2015:
När stjärna och grässtrå möts
Det är augusti, sensommar, och Karlavagnen stannar plötsligt till över bygatan. Stjärnorna börjar återvända. Och precis nu passerar jorden genom Perseiderna, den samling grus som är kvar efter en gammal komet och de små stenkornen flammar upp till stjärnfall när de träder in i atmosfären. I år, när månen inte är så stark, är det verkligen värt att gå ut i natten och har man tur kan man på en timme kanske få bevittna ett dussin stjärnfall.
Den där meteoritskuren kommer varje år och den har observerats sedan vår tideräknings början. Skådespelet slår det mesta och är mer spännande än när sol eller måne förmörkas. När jag vissa år har sett stjärnfallen har jag alltid fått en stark känsla av att jag faktiskt lever på en planet, en himlakropp som omges av ett skyddande hölje, en annars osynlig sköld. Perseiderna ser man bäst om man tittar mot vintergatsbandet och när man gör det blickar man ju egentligen miljarder år tillbaka i tiden eftersom det stjärnjus som når oss färdats så ofattbart långt.
En stjärnklar natt tycks ingenting finnas mellan grässtrået vid mina fötter och stjärnorna. Men det gör det. Atmosfären är ett tunt skikt av gaser som omger planeten. Det är det som möjliggör allt liv som finns på jorden. En klar natt med stjärnfall kan jag drabbas av en mycket stark känsla av hur skör denna tunna hinna är. Vi går blottade på jorden. Sedan människan uppträdde på jorden har hon emellanåt vänt blicken mot natthimlen och känt sin litenhet.
Den som ibland känner av denna litenhet tror jag är mer mottaglig för alla slags insikter som gäller klimat- och miljöpolitik. Jag brukar tänka att det alltmer sällan syns några stjärnfall i politiken. Åren innan finanskraschen 2008 pågick en tid en växande klimatdebatt, men sen detonerade den där finanskraschen och släckte över en natt ut all natthimmel. Idag känns det som om klimat- och miljöfrågor är mer nedprioriterade på den politiska dagordningen är på mycket, mycket länge. I praktiken är västvärldens konsumtionskultur och tillväxtfixering mindre ifrågasatt än någonsin. I alla fall i de politiska korridorerna. Bland vanligt folk finns en växande och gnagande oro över vart våra samhällen är på väg. Särskilt på sommaren, när folk varit lediga sina få semesterveckor och arbetslinjen släppt lite av sitt grepp, kommer ibland den där civilisationskritiska impulsen fram: Vi kan inte leva så här. Vi har bara en planet. Den är skör.
Inför natthimlen finns inga nationer, gränser, etniciteter eller generationer och all retorik och propaganda om evig tillväxt försvagas och något annat träder fram. Stjärna och grässtrå möts. Vi känner oss små men insikterna växer.
* * *
IASC-lägret i Unnaryd:
augusti:
Asatron samlar 120 till sommarläger
Publicerad 25 jul 2015
HYLTE
Anhängare av asatron samlas på ett internationellt läger på Vildmarksgymnasiet i Unnaryd. Ett stort blot blir höjdpunkten.
120 deltagare från en rad olika länder väntas till arrangemanget Asatru summer camp, som inleds i dag.
– Det är tredje gången det ordnas, det började 2009 i Danmark och hölls 2012 i Tyskland, berättar Per Lundblad, vice ordförande i det svenska trossamfundet Forn Sed.
Lägret i en vecka är ett samarbete mellan samfund i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland (som har två), Frankrike, England och Nederländerna.
– Vi kommer att ha åtskilliga föredrag och workshops och göra exkursioner till arkeologiska platser och runstenar i området. Det blir en marknad med försäljning av hantverk, dockteater, gruppteater, öppnings- och avslutningsceremonier.
På onsdag deltar utövarna i ett stort blot på gräsmattan.
– Vad som händer är inte helt klart. Det är en naturreligion och vi står i en ring och hälsar på platsen som en individ i en ritual, säger Per Lundberg.
Det blir någon form av offer där deltagarna lägger ut blommor och frön till olika gudar i sin gudavärld, som befolkas av bland andra Tor, Oden, Freja, Frigg och Fårsäter.
– Vi skålar med mjöd i ett dryckeshorn som går runt. Det sista häller vi ut på jorden. Sång och skådespel kan ingå.
Utövarna av asatron har åtta högtider under året men det här arrangemanget ingår inte i någon av dem.
– Det är för att vi är så många hedningar som träffas. Blotet är vår gudstjänst och en del av det magiska schamanska utövandet med trummor och sejd.
Intresset förklarar Per Lundberg med att det är den nordiska kulturen före kristendomen.
– Den gamla astron har funnits i flera tusen år. Se bildvärlden i Tanum, soldyrkan på bronsåldern och schamanismen. Det är oerhört spännande.
Utövare av asatron finns i Hylte.
– För mig är det en personifikation av naturen. Människan vill ha någon att kommunicera med, säger Bernhard Bös i Lilla Bosebo.
Av en jordkällare utanför huset har han gjort en harg, en motsvarighet till altare där han placerat tre träfigurer av gudar som han sågat till med en motorsåg.
– Jag pratar med mina gudar och frågar Tor vad det är för väder. Allt i naturen är förgängligt, världen och gudarna förgås, enligt Eddan, förklarar Bernhard Bös.
Reinkarnation, återfödelse, tror många utövare på.
– Jag tror, men har inga bevis.
JAN BERGMAN
kes den 3 augusti
Tron på asagudar som Oden och Tor är på stark frammarsch, framför allt på Island där man nyligen började bygga det första asatemplet på minst tusen år. Här i Sverige, i halländska Unnaryd, samlas just nu ett 100-tal asatroende från Europa och USA. Under några dagars sommarläger ägnar de sig åt blot, bronsgjutning, sång och ceremonier. Samtidigt önskar de befria asatron från påstådda kopplingar till krigarromantisk nationalism. Hör Jens Möllers reportage.
--------------------
Tron på asagudar som Oden och Tor är på stark frammarsch, framför allt på Island där man nyligen började bygga det första asatemplet på minst tusen år. Här i Sverige, i halländska Unnaryd, samlas just nu ett 100-tal asatroende från Europa och USA. Under några dagars sommarläger ägnar de sig åt blot, bronsgjutning, sång och ceremonier. Samtidigt önskar de befria asatron från påstådda kopplingar till krigarromantisk nationalism. Hör Jens Möllers reportage.
--------------------
Diplomaten och infödingen Ingmar Karlsson, sprungen ur Smålands Burseryd, vidaredelade, ev under kyrkonitisk Värnamorelaterares mothugg - enligt hitförda kommentarsfältet med Anders Ljunggren: Gudarna agerar - i varje fall för, eller emot, mig. När jag klickar på länken rapporteras att det inte går att ansluta. Vi har redan skapat Kronobergsmissionen - ska det nu bli nödvändigt att grunda Västbomissionen? Ingmar Karlsson: Anders, Hoppas det går bättre. Jag ser detta som ett resultat av att Hylte kommun och därmed (Södra = tillägg av kes) Unnaryd flyttades över till Hallands län. Det om något kräver väl en ny förankring i den jordiska tillvaron. Anders Ljunggren: Tack för länken. Sambandet med länsindelningen låter mycket trovärdigt. Vi får slå vakt om Norra Unnaryd - även om det väl ligger i ett annat härad.
Bilden: Markus Skogsberg, som varit aktiv i asatro i 19 år, tillsammans med Brendan Duffy från Holland, som spelade Tor i teatern som några av lägerdeltagarna satt ihop. Foto: Sara Uddemar /Värnamo Nyheter.seAsatroende samlades på internationellt läger
UNNARYD Asatroende från elva olika länder samlades i veckan på Asatru Summer Camp i Unnaryd.
I en vecka har Vildmarksgymnasiet i Unnaryd lockat cirka 120 troende från elva olika länder, bland annat Nederländerna, Danmark, Spanien och USA. Och tron som de alla bekänner sig till, asatron, är, trotts dess gamla anor, relativt liten.
– Vi har ju sett en ökning de senaste åren, det är smått gradvis växande, säger Per Lundberg, vice ordförande i samfundet Forn Sed Sverige.
Började med runor
Själv kom han i kontakt med asatro när han började intressera sig för runor och intresset ledde vidare till något djupare. Det är första gången han deltar i lägret, som bara anordnas vart tredje år. Första lägret hölls i Danmark 2009 och andra i Tyskland 2012 och veckans läger är det tredje någonsin. Att man arrangerar lägret i Unnaryd är för att en av medlemmarna bor på orten.
Hela veckan har schemat varit fullspäckat med aktiviteter, som meditation, workshops och Blot, som kan liknas med en gudstjänst där man relaterar till gudaväsen och naturkrafter.
– Blot är nästan alltid utomhus där man samlas i ring. Man riktar sig till någon av makterna, kanske bara jorden eller solen, men ofta personifierade naturvakter, säger Per Lundberg.
När vi besöker lägret pågår en marknad i Hembygdsparken där deltagare ställer ut egengjorda produkter, så som smycken i formen av Tors hammare och tovade prydnader.
Brendan Duffy från holländska Alkmaar är en av dem som deltar i lägret för första gången.
– Det är helt otroligt. Alla är så nära varandra och alla pratar med alla, säger han.
Sagan om ringen
Han blev aktiv i asatro för tre år sedan, när han genom dvärgarna i Sagan om ringen kom i kontakt med runor. Under lägret har han funnit gemenskapen med andra troende.
– Vi blir fler anhängare varje dag och vi får mer respekt. Det blir mer en modern religion istället för den gamla, säger han..
Sara Uddemar
* * *
Fornnordisk tro med många gudar
givna av Henrik Hallgren om fornnordisk tro med
många gudar: Den fornnordiska skapelseberättelsen
och gudavärlden är både fascinerande - och rörig.
Där finns inga enkla budord, inga räta linjer, inga
allsmäktiga gudar. Men tänk om det är just ett sådant
kosmos... vi lever i? Frågan ställs av Henrik Hallgren,
som är arkeolog, berättare och gode (präst)
Smiley smile
i Samfundet Forn Sed Sverige. Han ser en värld där
ingen har den totala kontrollen, utan allt och alla ingår
i dansen.- http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx…
* * *











Inga kommentarer:
Skicka en kommentar